L har slutat lyssna, han vältrar sig i nejandet och revoltandet och viljandet till egenheter! Heja honom men mitt kära tålamod.
K sitter och säger hon är rädd när jag blir arg, rädd för att hemska saker ska hända; inget hemskt ska hända, finfina K, jag lovar - jag älskar er mer än mig själv!
L drömmer mardrömmar om katter, klappar mig på kinden och säger - goagodis mamma samtidigt som K dukar fram frukosten.
Jag vet det låter otroligt men så är det, samtidigt, på samma adress, i samma liv. Jag försöker sluta röka, jag får inte skrivit min uppsats, jag är trött kl. 22.00 och jag borde nog skaffa en hobby.
torsdag 18 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar